MimmieSvensson

Rastlös. trött men alldeles för pigg. Borde sova, men vill inte. Sugen på något men borde inte äta något. Ätit allt för mycket godis/kakor idag och det är ju trots allt måndag. men hade lite över från igår och har ju jobbat hela helgen så känns mer som helg på veckorna nu. Fast samtidigt tänker man att det är okej på helgen för det är ju helg även om man jobbar, så blir inget bra alltså.
Varit på Power på Elixia idag, det är riktigt kul pass. Ett av mina favoriter, speciellt  nu när inte boxen är kvar längre. Det och Tinespinningen. Men men.

Åh. riktigt rastlös alltså. Och samtiidgt trött. Tittar på SATC på tv och ja.. åh. T T T T T T T i mitt huvud. Jag vill. tror jag. Åtminstone M M M M M M M M M... Äh. Nu ska jag sluta babbla skit här med. S SOVA är det dags för istället antar jag. Godnatt!!

Åååh! SOL!!! :D Äntligen. Tillomed i Stavanger där det alltid annars blåser är det svettigt värre. Igårkväll efter jobbet på Egon gick jag hem i bara linne utan att frysa, legat o svettats i solen en timma både igår o idag och bara åååh. Igår var vi på möte med jobbet hela förmiddagen. Marketing o sånt. Var ganska intressant, men samtidigt lite halvsegt. Fick god frukost, baguette, på hotellet vi var på o sen fick vi gratis lunch på Egon. Najs. Efterdet gick jag som sagt hem o solade lite innan jag gick tillbaka ner o jobbade några timmar på kvällen. Märks att det är najs väder när hela uteserveringen fortfarande har fullt med folk efter stängning.
Idag gick jag upp vid nio så jag o Louise skulle hinna se sista avsnittet av Glee o ändå hinna ut o sola en timma innan jag började på Name It vid ett. Gick ganska bra o jobba där med, hade glömt av en del, men när man bara gjort det en gång så kom man ihåg allt igen. Hade stängning o det gick väl sådär. Tog lite längre tid än vanligt och kassan stämde inte. Irriterande. Imorgon blir det väl lite solning igen innan jag ska till Name It igen, o sen på fredag börjar 4 dagars jobb på Egon. Härligt när man börjar få lite mer jobb. Lär bli en massa på Egon i sommar, så nu ska jag bara lära mig kassan o så så att jag kan det :)

Wääwää. Ska gå o göra mig iordning, se om det blivit lite svalare än 26 grader på mitt rum o sen lägga mig o titta på Biggan eller nått tror jag. tjohej!

Sötekatten som bor här där jag bor. Tur man har någon som vill gosa o sova med en :)
Jenna, Bus, Kis, Orvar, Felix, Bolle. Kärt barn har många namn. Men väldigt söt är hon iallafall.

Nästa vecka blir det nog en sväng hem till Halmstad. Åker väl på min födelsedag o stannar hemma i en vecka tror jag. Har ändå inget jobb då än så länge så då passar jag nog på. Mysigt o komma hem till Flis o Totte, Mamma o Pappa, Maja o Karlijn.

Nu ska jag ta o gå ut o gå en runda. Hoppas på att det inte börjar hagla/snöa/regna utan att solen håller i sig. Knepigt väder är vad det är! Ha de!

Jag vill inte. Hon får inte. Det får inte vara slut. Kommer vara så tomt o komma hem om inte hon finns där. Varför måste hundar bli gamla? Och jag vet, hon är onormalt gammal. Men jag vill inte vara här. Jag vill vara hemma. Krama henne. Vara med henne sista dagarna. Förhoppningsvis överlever hon detta med. men jag vågar inte hoppas på det. Igår hade hon varit riktigt låg. Inte velat gå utanför dörren, gått in i saker o varit allmänt virrig. Velat stanna på mitt rum o inte vara ute alls. Idag var hon visserligen piggare, lite klarare, men fortfarande. Ser hon inget? Har hon tillslut fått en propp? Hon hittar ju fortfarande in till trappan fån trädgården, men är det bara tur? Usch. Flisan <3. Jag vet att deta varit påväg så länge, men jag vill bara vara där. Min fina fina hund. Jag älskar dig.

Just nu håller jag bara tummarna för att de inte ska behöva köra till veterinären med henne, samtidigt som jag vill att de ska göra det om hon lider, såklart. Men önskar jag bara kunne åka hem o klappa henne en sista gång. Sova i mitt rum så hon slipper sova ensam o bara... vara där antar jag. USCH! Jag vill inte.. Älskade Flisan!

They might say "hi", and I might say "hey"
But you shouldn't worry, about what they say
'cause they got nothing on you, baby
Nothing on you, baby

Sitter i sängen mitt i mörkret. Är själv i Stavanger nu. Eller alltså. Louise har åkt till Halmstad. Gissa om jag är avundsjuk. Tänk om jag hade fått vara hemma nu. krama alla hemma, både hundar o resten av familjen. Ut o rida o bara ha en mysig helg. Men nej, inte kan man åka hem så mycket. Kostar ju massor så får stanna. Nu fick jag iofs lön från name it idag. Semesterersättning på 15000 så tack för den. Var välbehövligt. hade ju nästan kunnat åkt hem en sväng iaf :) Speciellt eftersom det just nu inte ser ut som att det blir något jobb i helgen heller. inte jobbat sen i söndags. Men så är det. Förhoppningsvis får jag mer i april.

Borde sova för längesen. Är rätt trött med, så ska strax stänga ner datorn. Men ville kladda lite här först.

Imorgon är här middag igen. trerätters tillochmed. Tryggves vän Jorun skulle "impa" på sin syster o hennes man så det blir nog trevligt. Synd jag inte har louise med mig bara. Lär bli vin o hela köret med. Snälla är dom. Så mycket mat som vi fått sen vi flyttade in, o så dyr mat. Nästan jobbigt. Men nästa vecka får vi iaf ett rum på övervåningen så då blir det inte en massa middagar o gäster som springer här för jämnan. Åtminstone inte som vi märker av. Hoppas bara de inte är alltför jobbiga de andra som bor där uppe, vi är ju ganska bortskämda här med stort kök(iofs samma kök där uppe), gigantiskt badrum med jaccuzzi o dusch, och en projektor till tv. Men så är det.

Är myssugen så innihelvete också. Slippa sova själv varenda natt. Har ju Lojsen här för det mesta, men hon har sin säng o jag min madrass. Hade inte varit fel att bara få gosa med någon. Men men. Så är singellivet väl. Får väl göra något åt det...

NU ska jag sluta babbla strunt igen, o sova istället. Godnatt!

Nu ska jag snart iväg till jobbet. Sitter här o börjar bli nervös. Inget o bli nervös för, är ju bara andra dagen så de räknar nog inte med allt för mycket. Jobbar på Egon nu. Restaurang. Servering. Galet tunga tallrikar med massa mat. Jag är inte van. Galet mycket trappor att springa upp o ner för. Jag är inte van. Nya skor som klämmer på tårna. Jag är inte van. Jobba. Jag är inte van.

Men det är kul. Och alla är så trevliga o snälla, så klart det kommer gå bra. Lär vara mycket att göra. Fredag o jag börjar fem. Bara sätta igång direkt. Ut med mat o le o städa undan igen. Komma ihåg allt, gå rätt och vara trevlig. Klart det går bra. Det värsta är att jag är svag. svag i handleder o så. Tungt att bära och klarar inte ta så många tallrikar. Men det kommer. Jobba ikväll och på söndag. Bra att få in lite pengar. Jaja. Måste byta om o fixa iordning, sen springa ner dit, stryka skjortan o sätta igång. !

Idag är det Grått ute. regnigt och tråkigt. Och här sitter jag i köket utan något att göra, mitt i kvällningen o känner hur hela jag blir mer o mer depp. Usch. Är ensam hemma nu. Louise är o tränar o ägaren av huset har inte kommit från jobbet ännu. Bara jag o katten hemma. Tur man har katt här, känns lite lättare att vara i Norge då. Saknar Flis och Tott något otroligt. Och mamma o pappa o nästan tillomed Majsen o hästen. Galet härligt o rida var det när jag var hemma. och att gå med hundarna. Och bara mysa hemma. Snacka om att man blir hemmakär när man varit iväg så som oss o inte varit hemma på ett halvår. Och sen var vi bara hemma i typ tre veckor innan vi åkte hit till Stavve igen. Man hann ju inte direkt att tröttna på att bara gå hemma. Nästan så det hade varit mysigt att bo i Halmstad så man kan träffa familjen så mycket man vill. Har lite ont i magen över att Flisan är snart 14 ½ och borde varit borta för längesen, vilket jag är riktigt glad öveer att hon inte är. Borta alltså. Men samtidigt så är det så jobbigt att åka iväg från henne varje gång med tanken över att detta är nog sista gången jag ser henne. Hittills har det ju gått bra, men ja.. Hur länge kan hon hålla ut? Hon är så mysig när man är hemma (även om hon är mest senil hit o dit också, men om man inte går o lägger sig i tid på kvällen så kommer hon o undrar var man är, och tycker det är jättejobbigt att man inte kommit o lagt sig i rummet. Hon vill helst inte vara själv, vilket hon blir när inte jag är hemma. Då försöker hon komma in i Majas rum eller mamma o pappa så dom har fått offra att börja ha öppen dörr. KnäppFlisan. Men söt är hon, och jag tycker bara det är mysigt sålänge jag är hemma iaf.

Annars då. har inte fått något jobb ännu. SÖker o söker. Kanske ska fixa polisutdrag så jag får börja jobba på dagis. Hade varit riktigt kul tycker jag. Busa med barnen o sånt. Vi får se.

Började med att bli sjuk såfort vi kom upp hit så var jättehostig o förkyld o febrig torsdag till söndag. Inte kul alls. Men nu är jag iaf lite bättre så nu är det full rulle. Jaja. Orkar inte skriva mer nu. KOmmer kanske en fortsättning en annan dag. Hejsvej!

Avundsjuka. Verkligen en hemsk sak. Aldrig kul o se avundsjuka, o ännu värre att känna det. Försöker intala mig att jag inte känner den. Aldrig alltså. Samtidigt vet jag att det inte är sant. Det kan vara minsta småsak, eller en större grej. Ofast går det lätt o dölja, oftast är det saker folk inte vet om. Men ibland. Ja, då kan det bli lite halvsvårt. Det är inte det att jag är avundsjuk av mig. Tror jag iaf inte. Men visst kan man se/läsa/höra saker som man själv önskar handlade om sig själv. Oftast bygger man väl upp och tolkar (som vanligt) saker fel och gör det större än vad det är. Oftast är det så. Ganska lustigt egentligen. Eller. Sjukt. Men livet är väl så. Speciellt när man inte har tillräckligt stort självförtroende. När man klankar ner på sig själv varje dag. Ser sig själv som något lägre, ovälkommet och mest bara ivägen. Vissa dagar bara är så. Vissa daar är bara lite värre än andra.
Och det finns så mycket man kan bli avundsjuk på. Mycket man är avundsjuk på som man inte vill erkänna att man är det på, mycket man är avundsjuk på som man inte är på det sättet folk kan tro man är det på, och mycket man är avundsjuk på som man erkänner för sig själv och accepterar. Som det egentligen inte gör något att man är det på. Gosh vad avundsjuka kan vara jobbigt. Men ändå så skönt på något sätt. eller. det lät lite fel. Vet inte riktigt hur jag vill att detta sko komma ut.

Är gaalet trött. Vet inte om jag ska orka upp o ut o gå imorgon bitti, eller vara mig själv, lat, trött o fördjävlig.

Jaja. Får väl se imorgon bitti. Sova nu iallafall. Ont i min ena halsmandel har jag med. Sådär lagom jobbigt. Försöker låta bli o svälja, men är lite svårt. Nog om det med. Sov gott

För exakt ett år sedan var jag på cypern. Både en bra o mindre bra resa.
För ett år sedan tappade jag min mobil i havet. RIP på den. 1 år har jag levt med gamla slitna dåliga telefoner. häääärligt. Men inte värt o lägga pengar på någon ny innan nästa resa.
Cypern. Varmt och härligt. Men vad är väl det mot ett molnigt regnigt Stavanger? Har nog aldrig varit såhär blek i mitten på sommaren.
Finns mycket jag hade kunnat skriva om den semestern på cypern. Var både en bra o dålig semester. Blev sviken på flera sätt och vart nästan färdig med hela alltet när jag satt i bilen påväg hem från flygplatsen. Idag kan jag nästan ångra att jag inte blev färdig till det förrns ett halvår senare, men samtidigt går sånt inte ångra riktigt. Galet kul hade vi iallafall. och grymt skönt o ligga o sola på stranden. Fick umgås med härliga människor. Trots att jag knappt kände dom sen innan så hade, åtminstone jag, riktigt kul. Fotografier och kortspelsfrågor kan dock göra en besviken, men i det stora hela var det en grym semester. Saknade Ayia Napa och att min nya mobil blev förstörd var väl inte heller det som gjorde det till en bra resa. 
SNart åker vi. Jag och mina favoriter. En månad i USA innnan flyget går till vietnam. Sen får vi se vart vi hamnar. Helt galet. Längtar!

Jag har återigen haft en helt underbar helg i Stavanger. Midsommar. Firade det inte i fredags som alla hemma i Sverige, utan då tog vi det bara lugnt tror jag. Såg en gammal disney film o bara hade det mysigt. Laddade för lördagen. Svensk Midsommar i Stavanger. Jag jobbade visserligen på lördagen. Vaknade vid 9 och gick på spinning med Emma o Lojsen. Trött var jag, men det gick. efter det var det bara att göra sig iordnning, säga upp medlemskapet och åka till jobbet. Sjukt tråkig och seg dag. Var helt galet trött, och att jobba med en irriterande tjej då är lite jobbigt. Hon  är jätte snäll, meeen. Lite för bossig och jobbig, fast att jag är liiiite över henne i rang :P Hehehehhe. typ iaf. Men iaf. Åkte hem när de sista kunderna väl hade gått, o bussen väl hade kommit. Fortfarande sjukt trött gjorde jag mig snabbt (allt är relativt) iordning. Målade naglarna, klädde på mig, sminkade mig, åt tre pannkakor som emma o lojsen sparat från sin frulle, osv. Sen stack jag bort till grannarna strax efter 8, fortfarande heelt nykter. Sen spårade det ut. SJukt kul hade vi. efter mitt första glas vin tog vi taxi bort till den stora midsommar festen i Godalen och hade det riktigt kul. Vissa nyktrare än andra. Och allt som hände sen är ju vårt att minnas. dans runt midsommar stång, Louises 17 (!) "glas" med drinkar, öl o vin, Skratt, Fullt med folk, överkast, Sten, Coopkillen, Bada fötterna, "Eg så ikkje noenting", Kiss i skogen, midsommarkrans, blod, taxi, gossip, avslöjande hemligheter, dansk som är norsk som är dansk som är svensk som är.., mobbning, galenskap, mys under töcket med bästa vän, skratt, dricka, Sommar och SOL! Sjukt härlig kväll med vänner, och ca 50 till som man inte kände.

Att prata minnen som man kom på idag var sjukt kul. Emma o Louise kommer inte ihåg så mycket. Kanske inte konstigt efter deras 9 respektive 17 "glas" de hällt i sig (som de kunde komma på idag) Jag drack ju "bara" 1 vinflaska, shot, lite mer vin, drink som jag kan komma ihåg. Äh. Kul var det. Värt o vara bakis i en timme när man vaknade iaf. Att Richie sen gjorde hemmagjorda burritos till oss var ju inte helt fel heller. Ännu mer sol idag, så en sväng på en uteservering innan emma o louise behövde inta framstupa sidoläge i soffan igen (fortfarande inte så konstigt att de var bakis) och sen galet god spagetti o köttfärssås. The vampire diaries har jag hunnit beta av några avsnitt till.
Nu, galet trött. Imorgon är det jobb igen. 12-20.15. Blir väl okej. Bara ca 20 jobbdagar kvar, sen heeem! Jag längtar!

Är jag sån. Är jag verkligen sån? HUr är jag? Jag vet inte. Tråkig. tjurig. Ful o jobbig. Nejdå. Ibland känns allt bara så. Idag har jag inte energi till något. Känner mig ensam, fast jag inte vill umgås heller. Dåligt humör fast jag inte vill. Och det är svårt att bli glad. svårt att få upp energin när man såfort man träffar någon blir irriterad. Orken är borta. Känner för att gå ut o springa, men fastnar. Vill inte. Regnar gör det också. Vet inte vart jag ska bli av. rastlös men för trött. Förlåt att jag är jobbig idag. jag vet inte varför. Har det med pillrena jag börjat äta igen? Kanske. Men orkar inte vara utan heller. Blöblöblö. Vill hem. Mysa med Flisan. Ut o rida i det fina vädret på Karlijn. Ut o cykla en runda med Totte. Istället sitter jag i regniga Stavanger och känner mig ensam. Ensam trots att jag egentligen kanske inte är ensam. Tänker på vad folk faktiskt tycker och tänker. Känner mig sådär. Inser att jag önskar jag var någon annan. Eller nej. Men iaf hemma. Hemma får man vara ensam. Där finns ingen jag kan umgås med ändå. Där är det bara o vänja sig. Väänja sig vid att må halvdåligt o stänga in sig själv mer o mer. Det suger. Det suger o vara jag idag. Det suger o heta mimmiesvensson och inte ha några vänner. Och de vänner jag har. de skulle jag kunna göra allt för! Speciellt med tanke på att de för de mesta står ut med mig. Tack.

Jag behöver skriva av mig. Skriva av mig där jag vet att ingen jag känner läser. Skriva av mina tankar. Det snurrar i min skalle, saker vill komma ut. Komma ut, trots att det inte får komma ut. Kommentarer jag fått som behöver analyseras, in i minsta detalj. Onödigt kan tyckas, men skönt o få gjort. Igår låg jag i sängen o förberedde ett inlägg. Jag gör ofta det. Förbereder inläggen. tänker ut vad jag ska skriva och hur jag skriver det. tänker meningarna. Ofta så skriver jag ner dom sen, även om de ändras lite på vägen.

Jag har ett sånt inlägg som jag vill skriva, men som jag inte kan skriva här för jag är inte anonym. Även om jag oftast inte visar mig eller är hur öppen som helst här, så är det väldigt lätt för folk som känner mig att veta att jag är jag. Och därför hämmar det mitt skrivande lite. Jag kan inte få ut alla tankar som kanske hade behövts komma ut. Men så är det ibland.

By the way. Att jag tänker ut meningarna jag vill skriva i huvudet först. När jag tänker överhuvudtaget så tänker jag i meningar. I ord. Jag "hör" mig själv säga allt jag tänker. Vissa tänker i bilder och ser allt framför sig. Inte jag. Sånt är skumt. Varför tänker man på vissa sätt? Hur tänker ni?
Och är det därför jag kan dras sås till bra texter? Dras till folk som skriver bra? och gillar att läsa? Fast jag gillar ju o se filmer och serier o tvprogram med, men jag kan inte analysera det så. Äh. Jag vet inte. Svammel.

Jag ligger och funderar på om jag verkligen är så som de säger. Eller. som de har nämnt. Blir rädd att det är sant. Samtidigt så kan jag inte se det med tanke på att det är 5, varav 4 har jag kännt mer eller mindre. och 3 eller 4 beroende på hur man ser det. kankse tillomed 5, men det räknas inte heller riktigt. Men ja. Nu är det skärpning som gäller. Måste gå tillbaka till old me. Fly så fort någon kommer nära. Fly så fort det blir tillräckligt med dricka. Fly.

Ser bilder. Skrattar. Är glad att det inte är jag. Manipulation. Javisst.

Träningsverk i hela kroppen. Rygg, armar, ben. Skönt. Vill se True Blood. Emma är inte hemma. Får vänta till kvällen. Jobbar kväll. Fredagkväll. Segt men finns förhoppningsvis lite o göra eftersom vi fått tre burar med varor på två dagar. 115 esker rättare sagt. Vet inte om det stavas så. ESKER. Kartonger.
Ska städa. Städa o göra mig iordning. 1 timma. Handla vin på vinmonopolet. 3 flaskor. Ägg och grönsaker på torget. 1 timma. Och dessutom ta mig till jobbet. Börjar 12. Borde sätta fart. Som vanligt. Vill hellre lägga upp nya bilder. Härliga bilder. Glada bilder. Sommar. Preike o Påsk. Och kanske lite däremellan. Vi får se. En annan dag. Nu. Sätta fart!

Hur ska man veta. Hur ska man förstå något när någon säger en sak, men menar en annan? Det är inte alltid lätt. Och att inte säga vad man menar kan få både större och mindre konsekvenser. Ibland kan man förlora någon man verkligen tycker om, ibland sin favoritdel på en fralla. Ibland går det att ändra sig. säga att man ångrar sig, eller bara säga vad man faktiskt egentligen tycker och menade. Ibland, men inte alltid. Speciellt inte om man gör det för mycket.

I efterhand så var jag nog mest lättad. Lättad över att jag faktiskt stoppade allt. För jag hade mått så dåligt, så ofta o så mycket under den sista tiden. Ångest o oro. Vetskap om att långt borta hände saker som jag inte ville skulle hända. Saker jag hela tiden antydde att jag inte ville skulle hända men som jag ändå inte kunde hindra. Jag var för feg. Men varje gång rösten i telefonen sa - jag ska ut, vi hörs imorgon, Fick jag ångest. Anledningen att inte vilja väcka mig mitt i natten kändes långt ifrån sann med tanke på hur ofta annars det gick bra o ringa mitt i natten. Ibland hade man tur, antagligen blivit en nitlott o man fick ett samtal mitt i natten, ibland inte. Vissa gånger kunde man tillomed få ett sms, kanske dåligt samvete, eller av en enkel anledning att man betydde mer än den som mer var där. Vad vet jag.

Ingenting.

Lättad blev jag. Lättad, för hade det gått o bygga något på det vi hade? Med all den oron osv som jag kände? Jag litade inte på de sista orden. verkligen inte.

Och när man sätter ner foten. vill veta. Efter 1,5 års tvekande o förvirrande tillstånd. Vara tillsammans utan att vara det. Perfekt för den som vill ha lite kul vid sidan av. Utan att behöva få dåligt samvete. Jag insåg det ju. Tror jag. för jag kan inte lita på de ord jag fått höra i efterhand. Och är det så konstigt?
Alla har sina hemligheter. Vissa är mer ärliga än andra, och jag anser själv att jag var/är väldigt ärlig. jag berättade när något frågades, medans jag själv fick undvikande svar. Jag tog bort saker när det bads om det, medans jag utsattes för tester o allt var det var.
Shit. Tur att jag är stark på det viset. När jag väl har sagt att nu skiter vi i det (även om det tar väldigt lång tid för mig att verkligen bestämma mig eftersom jag vill tro gott om personer) så håller jag det. Och för det mesta så har det verklligen visat sig vara rätta beslutet. Nu är det 4 som jag verkligen är glad över att jag är jag för. Varför är alla så speciella? Eller är jag så speciell att det inte går att släppa? Eller är det att få ett nej och bli undanskuffade som gör det så svårt att ta?

Och hur kan man skriva så på chatten? HUr är man funtad som person? Utan att ha NÅGOT som helst inblandning i varandras liv? Och okej. kanske inte smartaste ever, MEN ÄNDÅ!?

Wahahah. Sjuk blandning på inlägg. Sjukt rörigt. Allt och inget. Hit och dit. Små tankar om massa och inget. Långt ifrån och nära.  Och jag vet inte varför. Inte varför nu- Ingenting. Det flöt inte på som vissa kvällar, samtidigt som det ville ut. Och jag orkar inte ens läsa igenom det nu efterhand. Kan bli spännande.  Men detta är ju MIN dagbok. Bara jag som behöver bry mig. Bara jag.